Whiskey, Mystics and Men

Ibland undrar jag om jag är störd på riktigt

Mitt försök till en text blev ungefär som jag hade förväntat mig.
Dåligt.
Min inspirationskälla från förr har försvunnit.
Min musa, lidandet, har försvunnit nu när jag längre inte identifierar mig med det.
Jag måste hitta en ny.

Idag såg jag löven falla tillsammans med en vän.
Så långt bak mitt minne går har jag aldrig känt samma frid från naturen tillsammans med en annan människa.
Alltid har jag upplevt naturens magi ensam.
Känns skönt att ha min vän.

Jag kan lyssna på kärlekslåtar utan att känna något alls.
Inte ens en längtan.
Kall är vad jag är.
Det är så denna värld har format mig.
Det är så jag har låtit det bli.

Jag är inte alls sugen på sushi. Inte ens lite.

Lite komiskt ändå.
Klar i huvudet och det börjar nästan direkt.
Efter 1 år som bedövad är en nu tillbaks.